Ser målsnöret!
Tummarna gick bra bara jag tog mig i kragen och gjorde dom. Det enda som ska göras nu är att jag ska fästa alla trådarna. Det är inte direkt den roligaste biten heller, men det går ju fort bara man gör det. Måste leta fram nålen...
Just det. De små blå lovikkavantarna till Axel är också klara. Ska bara fästa trådarna där också, och brodera på dom så är dom färdiga, men det känns inte som någon större katastrof om dom får ligga en vecka eller två. Det är ju ändå en månad kvar till jul. :)
Idag ska jag nog ta och riva upp ett par andra vantar som jag har börjat sticka och göra iordning dom. Dom blev lite för korta.. Typ likadana som dom vita, fast gråa... ;)
Skadar aldrig att ha två par, så disträ som jag är... :)
Beroende..
Lite ont i fingrarna, men jag bryr mig inte, det är ju sååå kul!!
Har skickat iväg en fråga som jag vill ha svar på innan jag kan göra "hålet" för tummen på andra vanten, och det är bara tre varv kvar tills dess.
Får inte riktigt till det när jag ska lägga upp maskor igen när man har lyft av tummaskorna... Hmm... Har provat att göra stickad uppläggning som jag har lärt mig, men det blir inte så bra som jag vill att det ska bli, och sen tycker jag det är svårt att plocka upp maskor där när man sen ska sticka tummen..
Tips är alltid välkomna! :)
Vantdille!
Gjorde klart första vanten i ett nytt par som jag har börjat sticka igårkväll. Ett par vita tumvantar i tvåtrådigt ullgarn.
Dom kommer nog vara riktigt varma och sköna att ha på sig i vinter när man promenerar till och från skolan. :)
Då var det ju bara dom där förbaskade tummarna som skulle dit också... Njae, jag tror jag stickar klart den andra vanten först... :)
Sen har jag ett par grå stickade också som också behöver tummar, men dom ska jag riva upp och göra lite längre först.
Nästa steg blir kanske att sticka ett par strumpor? :) Men jag håller mig nog till vantarna en stund till.
Mönstret hittade jag på ilsefins blogg. Mycket trevlig läsning och fina alster för oss handarbetsintresserade.
Mycket lätt mönster att följa, jag tyckte det var jättebra, jag som är lite vantgröngöling eller vad man ska säga. :)
Leve Lovikkan!
Bara älskar att sticka Lovikkavantar! 
Det går fort, man ser att det händer nånting, och sen är de ju så fina och så otroligt sköna!
Ska sticka ett par i julklapp till pappas fästmö Eva. Hon vill ha ett par gråa. När jag letade fram stickorna hittade jag också en härva blått lovikka. En härva räcker ju bara till ett par små vantar, så då tänkte jag: "Hmm.. Vem kan jag sticka ett par små lovikkavantar till?" Och svaret var ju ganska självklart, nämligen Fredriks (min sambos) systerson, som är 1½ år. Vilken perfekt julklapp från "faster".
Är ju som svårt att köpa en härva blått till, eftersom det antagligen inte är från samma bad, och två olika blåfärger blir ju kanske inte så jättesnyggt..
Vantarna stickades på en kväll framför tv:n, och nu är det bara en tumme kvar.
Tycker verkligen inte om att sticka tummar.. Vet inte varför!
Men en har jag fått mig till att göra och det blev ju bra, så då borde ju inte den andra bli några problem heller. 
Ska bara få mig till att göra det nån kväll nu till veckan.
Nån som har tips på vart man kan köpa billigt lovikkagarn?
Bilder kommer på de små vantarna så småningom.
Glädje!
Handarbete för mig är som terapi.
Det ger lugn och ro, det ger glädje och man får känna sig duktig.
Det är alltid lika roligt att se att man skapar någonting med sina egna händer. Se hur garnet förvandlas till ett föremål, och att se hur arbetet växer.
Handarbete har varit en del av hela min uppväxt.
Min farmor jobbade på Hemslöjden i Sollefteå under hela min uppväxt, och jag var mycket där och hjälpte till och fick lära mig att sticka, virka, brodera, fålla, nysta, sy anundsjösöm mm mm.
Jag tyckte det var roligt från första maskan och sedan har det bara fortsatt.
Idag går mina handarbetsperioder i vågor. Vissa perioder gör jag ingenting alls, utan allt ligger bara i en garderob hemma och väntar på att jag ska få ett ryck, och då blir det handarbete utav bara den.
Anledningen att jag har startat den här bloggen är för att jag vill dela med mig av denna fantastiska terapimetod, och förhoppningsvis få kontakt med personer som har samma intresse, och på så sätt förhoppningsvis kunna få lite inspiration och nya saker att prova på.
(Kommer att försöka lägga upp lite bilder på mina verk (:P), och dela med mig av mina projekt, bara för att det är så roligt!)
Hoppas verkligen att det finns nån/några därute som har lust att dela med sig!
